About
Jon-Erik Hall föddes 1877 i Fiskvik, Bergsjö socken och var av s.k. spelmanssläkt. Han erövrade fina placeringar på spelmanstävlingarna 1908 i Delsbo, 1909 i Bollnäs och fick sitt stora genombrott på spelmanstävlingen i Hudiksvall 1910, där han vann.
Hall turnerade runtom i hela Sverige och då ofta tillsammans med Thore Härdelin d.ä. från Delsbo och Pelle Scenell från Gnarp under namnet Svenska nationaltruppen. De verkade också under ett flertal år som s.k. skansenspelmän i Stockholm och spelade även in ett antal skivor i början på 1910-talet. En annan spelkamrat Hall turnerade med var Lars-Erik Forslin (1885-1973) från Bergsjö och han var något av en läromästare till Edvard Strid (f. 1887) och Gunhild Lööv (f. 1907) från Hassela.
Halls musik är starkt influerad av nationalromantisk konstmusik och han vann ett stort anseende även hos etablerade kompositörer såsom bl.a. Hugo Alfvén och Wilhelm Peterson-Berger för sina kompositioner som ofta bär naturlyriska namn såsom exempelvis Laforsens brus, Älvdans, I skymningen etc. Vid sidan av mer traditionell folkmusik hade det i Hälsingland länge funnits mer konstmusikalisk folkmusik, både omarbetade menuetter som Liv-Antes polska samt kompositioner gjorda av spelmän som Johan von Schwartz. Under spelmansrörelsen kring sekelskiftet 1900 blev denna genre omåttligt populär och företeräddes och vidareutvecklades av storspelmän som Hall, Härdelin, Jon Erik Öst och Pelle Schenell.
Spelkamraterna Hall Thore Härdelin (d.ä.) och Pelle Schenell var alla notkunniga och med sörhälsingespelmän som Tulpans Anders Olsson, Hans "Pajas" Wahlman samt Bach som förebilder vidareutvecklade de sättet att samspela på. Låtarna, särskilt deras egna kompositioner, var ofta starkt konstmusikaliskt influerade men de spelade även mer lokalt präglad folkmusik - dock på ett mer städat sätt än de äldre spelmännen. Hall själv var dock noggrann med att spela äldre låtar traditionsenligt.
Hall levde större delen av sitt liv i Fjusnäs, Hassela socken och avled 1948 på kroniska sjukhuset i Bergsjö.
